Flyt

Bråk är inte min grej, tycker mest att det är slöseri med energi att bli arg. Men trots min ovilja till konflikt kan det blixtra till ibland. Idag svartnade det bokstavligen framför ögonen på mig och jag sa ifrån ordentligt. Vuxna människor kan ibland uppträda som små barn i sandlådan när det gäller mitt och ditt och rättvisa i alla lägen. För helvete; ibland är det du som får, ibland är det någon annan. Too bad; livet ÄR orättvist ibland och du kan inte påverka allt. Ibland behöver man svälja och gå vidare..

Efter åskovädret blev det klarblå himmel och det kändes som att allt föll på plats. Spottade ur mig arbetsuppgifter och kom iväg i god tid till bilbesiktningen där Skalis gick igenom provet utan några värre anmärkningar; en lös fjäder kan väl inte vara nån match att pilla dit igen?

Och på systemet hittade jag min nya favorit, som Robert introducerade mig för i helgen; Innis & Gunns Rum Cask. Nu skriver jag uppsats om förändrade medvetandetillstånd hur lätt som helst med en sån innanför västen ;-)

Flyt..

På tal om flyt; hittade en fantastisk resa till NY i juni, som avslutas med tjejmilen i Central Park. Hoppas, hoppas, hoppas att jag kan få ihop det! Shopping, träning, storstad och resa; skulle det kunna bli mer flyt?

Man ska fan inte ropa hej innan man kommit över bäcken..

Planen sprack direkt.

Hittade, efter mycket letande, gröna soffkuddar till svägerskan, som nämnt i en bisats sist vi sågs att hon var på jakt efter sådana.

Perfekt julklapp; stort paket och inget hon tror att jag ska köpa.

Åkte hem till dem i ett annat ärende (med hemligt paket till någon annan..).

Och där i soffan såg jag dem. Deras nya, gröna, soffkuddar. Brorsan hade tydligen hunnit före mig.

Bajs.

Fast nu har JAG fina, gröna soffkuddar och kunde byta ut de gamla, som var rätt sjaskiga. Inget ont som inte har något gott med sig..

Två talesätt i samma bloggpost; det märks med all önskvärd tydlighet att jag fyller 31 om en månad..

Tisdagsnöjd

Ibland är jag sur, ibland jävligt nöjd. Idag det senare.

Har fixat julklappssurdegarna:

* Planerat julklappar till nära å kära. Det kommer att bli kanonbra. Den lilla detaljen att köpa grejerna känns ovidkommande nu när jag har en vattentät plan

* Fixat julklappar till jobbets julfest. I år, med ny chef, fick jag välja fritt och dissade tråkiga termosar och ullplädar med logga; http://www.kombogram.se/ känns betydligt roligare

För en hobbyanalys av mig själv tänker jag att mitt humör är kopplat till hur stor ordning jag har på min omgivning. Därför som jag är gladare när jag har koll på saker och behöver strukturera och städa när jag är ledsen.

Hmm, jag kommer lätt att bli större än Freud inom psykoanalysen ;-)

Skräp

Jag har två strategier mot ledsenhet; städning och träning.

Igår led jag av pms, kände mig övergiven och så var jag väl lite bakis. Efter en askul glöggfest och dansnatt på Hard Rock, så jag borde inte vara ledsen, men det var jag. Så det var dags att sätta in det hårda artilleriet.

Två timmars promenad, eller pulsande i snö, med Johanna Koljonen i öronen gjorde det lite bättre; jävlar vilken kvinna!

Hemma igen rensade jag garderober och köksskåp och samlade ihop fyra kassar skräp. Eftersom jag tydligen har ärvt en snålgen, som innebär att jag sparar på allt (det kan ju vara bra att ha), behöver jag bli ledsen och städa ibland. När jag är på det humöret slänger jag allt onödigt.

Så nu kan jag öppna alla skåp utan att riskera ras och bulor i huvudet.

Och så försökte jag laga min fläkt, men där gick jag bet. Eller, jag hade inte ett tillräckligt litet torksbits till skruvmejseln för att kunna få loss kåpan.

Blev jag gladare då? Jo, lite. Köpte inga cigg iallafall, så nu är det fem veckor utan rök. Jag är fan helt grym!

Mutad

Igår tog jag emot en muta och lät en leverantör bjuda på julbord och inträde till "Jul på Liseberg". Väldigt omoraliskt men väldigt härligt..

Med knäckmage fick vi (ja, jag drog med svägerskan på olagligheterna oxå) en skön promenad till Liseberg och en mysig stund där.

Och så gjorde jag det. Köpte Lovikavantar.

Promenaden till jobbet imorse var som en dröm i jämförelse med tidigare fingervantepromenader. Jag är fullständigt förälskad i mina nya vantar, så mycket att jag funderat på att sova med dem.

En skolkompis sa att man var knäpp om man gjorde nåt sånt. Och knäpp vill jag ju inte vara. Men han ställer å andra sidan nyköpta skor i vardagsrummet för att kunna titta på dem hela kvällen, så vem fan är han att uttala sig?