Flyt

Bråk är inte min grej, tycker mest att det är slöseri med energi att bli arg. Men trots min ovilja till konflikt kan det blixtra till ibland. Idag svartnade det bokstavligen framför ögonen på mig och jag sa ifrån ordentligt. Vuxna människor kan ibland uppträda som små barn i sandlådan när det gäller mitt och ditt och rättvisa i alla lägen. För helvete; ibland är det du som får, ibland är det någon annan. Too bad; livet ÄR orättvist ibland och du kan inte påverka allt. Ibland behöver man svälja och gå vidare..

Efter åskovädret blev det klarblå himmel och det kändes som att allt föll på plats. Spottade ur mig arbetsuppgifter och kom iväg i god tid till bilbesiktningen där Skalis gick igenom provet utan några värre anmärkningar; en lös fjäder kan väl inte vara nån match att pilla dit igen?

Och på systemet hittade jag min nya favorit, som Robert introducerade mig för i helgen; Innis & Gunns Rum Cask. Nu skriver jag uppsats om förändrade medvetandetillstånd hur lätt som helst med en sån innanför västen ;-)

Flyt..

På tal om flyt; hittade en fantastisk resa till NY i juni, som avslutas med tjejmilen i Central Park. Hoppas, hoppas, hoppas att jag kan få ihop det! Shopping, träning, storstad och resa; skulle det kunna bli mer flyt?

Man ska fan inte ropa hej innan man kommit över bäcken..

Planen sprack direkt.

Hittade, efter mycket letande, gröna soffkuddar till svägerskan, som nämnt i en bisats sist vi sågs att hon var på jakt efter sådana.

Perfekt julklapp; stort paket och inget hon tror att jag ska köpa.

Åkte hem till dem i ett annat ärende (med hemligt paket till någon annan..).

Och där i soffan såg jag dem. Deras nya, gröna, soffkuddar. Brorsan hade tydligen hunnit före mig.

Bajs.

Fast nu har JAG fina, gröna soffkuddar och kunde byta ut de gamla, som var rätt sjaskiga. Inget ont som inte har något gott med sig..

Två talesätt i samma bloggpost; det märks med all önskvärd tydlighet att jag fyller 31 om en månad..

Tisdagsnöjd

Ibland är jag sur, ibland jävligt nöjd. Idag det senare.

Har fixat julklappssurdegarna:

* Planerat julklappar till nära å kära. Det kommer att bli kanonbra. Den lilla detaljen att köpa grejerna känns ovidkommande nu när jag har en vattentät plan

* Fixat julklappar till jobbets julfest. I år, med ny chef, fick jag välja fritt och dissade tråkiga termosar och ullplädar med logga; http://www.kombogram.se/ känns betydligt roligare

För en hobbyanalys av mig själv tänker jag att mitt humör är kopplat till hur stor ordning jag har på min omgivning. Därför som jag är gladare när jag har koll på saker och behöver strukturera och städa när jag är ledsen.

Hmm, jag kommer lätt att bli större än Freud inom psykoanalysen ;-)

Skräp

Jag har två strategier mot ledsenhet; städning och träning.

Igår led jag av pms, kände mig övergiven och så var jag väl lite bakis. Efter en askul glöggfest och dansnatt på Hard Rock, så jag borde inte vara ledsen, men det var jag. Så det var dags att sätta in det hårda artilleriet.

Två timmars promenad, eller pulsande i snö, med Johanna Koljonen i öronen gjorde det lite bättre; jävlar vilken kvinna!

Hemma igen rensade jag garderober och köksskåp och samlade ihop fyra kassar skräp. Eftersom jag tydligen har ärvt en snålgen, som innebär att jag sparar på allt (det kan ju vara bra att ha), behöver jag bli ledsen och städa ibland. När jag är på det humöret slänger jag allt onödigt.

Så nu kan jag öppna alla skåp utan att riskera ras och bulor i huvudet.

Och så försökte jag laga min fläkt, men där gick jag bet. Eller, jag hade inte ett tillräckligt litet torksbits till skruvmejseln för att kunna få loss kåpan.

Blev jag gladare då? Jo, lite. Köpte inga cigg iallafall, så nu är det fem veckor utan rök. Jag är fan helt grym!

Mutad

Igår tog jag emot en muta och lät en leverantör bjuda på julbord och inträde till "Jul på Liseberg". Väldigt omoraliskt men väldigt härligt..

Med knäckmage fick vi (ja, jag drog med svägerskan på olagligheterna oxå) en skön promenad till Liseberg och en mysig stund där.

Och så gjorde jag det. Köpte Lovikavantar.

Promenaden till jobbet imorse var som en dröm i jämförelse med tidigare fingervantepromenader. Jag är fullständigt förälskad i mina nya vantar, så mycket att jag funderat på att sova med dem.

En skolkompis sa att man var knäpp om man gjorde nåt sånt. Och knäpp vill jag ju inte vara. Men han ställer å andra sidan nyköpta skor i vardagsrummet för att kunna titta på dem hela kvällen, så vem fan är han att uttala sig?

Krig

Jag befinner mig mitt i ett brinnande krig.

Min motståndare försöker få mig att må dåligt på alla sätt den vet; genom att lura mig att äta godis och gå upp i vikt, få mig att tveka på mitt människovärde, göra mig uttråkad och less på livet.

Men jag krigar tillbaka. Slappnar av, gör roliga grejer, promenerar som en galning vart jag än ska, tränar, sover, spelar TV-spel, umgås med chokladpralinen och tuggar tuggummi när det känns som värst.

För jag SKA vinna över nikotinbegäret!

(Och ställningen är idag 1-0 till mig. En månad utan cigaretter. )

Utvald men inget byte

Idag blev jag vald. Men ändå inte.

Tjänsten som jag intervjuades för i början av månaden skulle ha blivit min, jag var klar favorit bland de sex intervjuade. Men organisationens budgetarbete visade sig utmynna i besparingskrav och verksamheten i fråga får klara sig utan min fantastiska ledarförmåga.

Blev faktiskt lite lättad över att jag slapp ta ställning till ett eventuellt jobbyte, även om det kan ses som en lyxkommentar för alla som står mellan jobb, vilket är alldeles för många i dagens Sverige. För även om jag känner mig beredd på att axla en ledarroll igen efter några års avbrott, och då en betydligt högre lön skulle sitta fint så är jag inte riktigt beredd att släppa mitt jobb och mina härliga kollegor riktigt än. Speciellt inte nu, när det börjar hända en massa kul och jag får mer och mer ansvar och roliga arbetsuppgifter. Och så är min tillvaro inte riktigt så trygg att jag vågar kasta mig ut på öppet vatten precis nu. Krävs en rätt stabil grund för att kunna vara en bra chef är min åsikt, och där är jag inte riktigt än även om jag närmar mig.

Men det känns bra att ha alternativ. Veta att man är attraktiv för andra arbetsgivare. Som när man är i en relation och någon annan flörtar med en; en härlig bekräftelse på att det finns andra som vill ha en, även om man är väldigt glad och nöjd med det man har.

Så jag fortsätter med mitt ett tag till. Idag bjöds det på heldag på Nordens Ark; närkontakt med tigrar, snöleoparder och vitryggiga hackspettar. Och supergod lunch och en massa skratt och flams med kollegorna. Jag har ett ruggigt bra jobb ;-).

Trollkarlsfredag

Biljetter i hamn till årets bioevent; Harry Potter!

Nu håller jag tummarna för att min biodejt får plats i stolen och för att barnet håller sig kvar i hennes mage under hela filmen ;-).

Att..

..det drar ihop sig till ett nytt år blir mer och mer tydligt:

* Skriver 2011 på anställningsavtal

* Verksamhetsplanen för budgetåret -11 är författad, nu gäller det att plugga in målen så att de sitter i ryggmärgen när solen går upp den 1 januari

* Har köpt en inspirationsbok för det nya året. 2010 var rosa, 2011 får bli svart (förhoppningsvis inte bildligt talat..)

Snart, snart. Men först december.

Syster yster

Det är något speciellt med systrar.

Hon speglar mig.

Liknande gener, liknande miljö. Ibland är vi skrämmande lika. Och ju äldre hon blir, desto tydligare blir det.

Idag 23 år. Middag på Tildas och djupa, mysiga samtal.

Är galet glad att hon finns. Klok, vacker och en fantastisk vän. Ibland får jag nypa mig i armen för att förstå att en så fantastisk kvinna är MIN syster!

Och vi blir väldigt snart grannar. Bättre än en lotterivinst.

Grattis, sötis!

Grotesco

Botaniserade på Svt Play häromdagen och såg första avsnittet av Grotesco. Huvudet på spiken; träffsäker samhällsatir när den är som bäst.

Och så är jag lite kär i Henrik Dorsin. Bara en sån sak.

Arg

Läste i senaste numret av Topphälsa att det är bra att vara arg och en uppmaning var att uttrycka sin ilska när den kommer.

Jag är jävligt arg.

När Robyn deklarerade att hon ska komma till Göteborg och Trägårn i december försökte jag köpa biljetter, men när de väl släpptes tog de slut innan jag hann klicka hem några.

Men såklart finns det biljetter att få tag på. Om man vill hosta upp sisådär tvåtusen kan man köpa biljetter av någon "som råkat köpa för många".

Ocker.

Så jag får väl snällt dricka öl i soffan och lyssna på Robyn genom datorn den 16 december istället för att se henne live på Trägårn.

Arg kan vara förnamnet på hur jag känner.

...

Mitt humör är totalt opålitligt; ena stunden glad och nöjd, andra stunden gråtmild och less.

Tur att det är fredag.

Tänker försöka lura humöret med ett svettigt skivstångspass, tacomiddag och Tv-spel. Och så har finaste chokladpralinen lovat att jag får gråta över hela honom om jag behöver. Så ska han trösta mig.

Känns tryggt.

Och så behöver jag en vinkväll i helgen. Får hoppas att det finns någon som vill dricka vin med en 30-åring med tonårslynnigt humör.

Ljuvlig doft..

..sprider sig från ugnen där tre limpor fikon- och valnötsbröd håller på att gräddas. Satte snabbsurdeg igår och idag var det dax att baka ut, hoppas att de smakar lika gott som de doftar!

Kan passa perfekt till gårdagens storkok svampsoppa med konjak.

Appmåste?

Ny måsteapp för singlar som inte vill leva i celibat men tycker att det är lite läskigt att chansa:

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article8099085.ab.

-Du sötis, kan du spotta på chippet här?

PMS gånger 5 miljarder

Så känns det idag.

Började morgonen med att gråta hejvilt i en halvtimme när jag pratade med Mags i telefon.

Blev galet arg när grymmekursen jag anmält mig till var fullbokad och jag inte får åka till Stockholm i december som jag hade tänkt mig.

Fick bakluckan i huvudet när jag skulle lägga in varor i bagagen och ville börja gråta igen, men lyckades hålla inne det.

Surade ur på morsan när hon för miljonte gången undrade exakt vad jag gjorde i helgen. Men hon "är ju så orolig för att jag sitter hemma ensam och har det tråkigt". Undrar ibland om hon har träffat mig någon gång.

Nu är jag rätt lugn. Men jag borde gå och lägga mig och sova bort grinigheten. Imorgon börjar jag med ett nytt uppdrag på jobbet, där jag ska samverka med alla "höjdare". Då kan jag fan inte vara sur.

Snö

Snökaos i Göteborg; tre flingor snö och det är tomt i korridoren på jobbet.

Mys, mys; nu börjar kura-i-soffan-med-täcket-över-huvudet-säsongen.

Vi ses i maj!

Peacock Dinner Club

I lördags var jag på stan för att fira en kompis, som har fyllt år (jag får inte skriva hur mycket hon fyller men jag tror att det är 36). Hon hade bokat bord på Peacock Dinner Club och där hade jag inte varit tidigare.

Mysig källarlokal och supergod mat! Vi var 13 personer som åt deras avsmakningsmeny och fick sushi, dumplings, ribs, kyckling, karibiska sallader, bläckfisk och minicupcakes. Det kom in ny mat i en ständig, strid ström. Åt i över 3 timmar, drack massor av gott Rieslingvin och hade supertrevligt. Kul att lära känna nya människor, de flesta hade jag inte träffat förut och det var en härlig blandning mellan reklamfolk, skivbolagsdirektörer, smyckesdesigners och förvånansvärt många HR-människor som mig ;-).

Missbruk

Har tagit mig ett shoppingmissbruksåterfall och traderaknarkar våldsamt.

Två nya jeanskjolar (de jag har är faktiskt för stora).
En svart/vitblommig kjol.
Tre tjockare tröjor till vintern (rosa, svart, grå).
En rockig t-shirt som jag inte kunde låta bli (ska på konsert i december och behöver göra stilen lite mer Sticky Fingers..).

Som om det inte vore nog klickade jag hem ett fantastiskt svart fodral med genomskinliga trumpetärmar från Bubbleroom. Tänker att jag kommer dansa fantastiskt snyggt i den!

Tja, summan av lasterna är väl konstant? Just nu röker jag inte, jag shoppar ;-).

På G

Nu går jag.

Ska bli skönt med en långpromenad till tentan för att släppa på trycket i huvudet. Som är orsakat av kunskapsintryckning. Och någon öl för mycket på halloweenfesten igår kväll..

Men livet behöver väl innehålla både nytta och nöje för att vara njutbart?

Nedladdningen av "Eat, pray, love" är precis klar så det blir thaimat, Julia Roberts och god choklad ikväll.

Nytta och nöje it is!

Dagen D

Idag smäller det.

Jag har matat in massor av kunskap i huvudet och nu ska den ut.

På papper. I skrivsal.

Dags för psykologikursens första salstenta; allt jag kan om psykobiologi skall testas idag.

Men först blir det långbad och repetition av det viktigaste.

Sen promenad till stan och upp till bevis.

Lycka till till mig!

Protes?

Min nya grej är att jag går till jobbet. Fick motionsabstinens av att åka spårvagn men sena kvällscyklingar känns ohärligt.

En vecka senare har jag en väldigt stel höft, som låser sig med jämna mellanrum.

Hmm, antingen behöver jag en höftprotes eller nya skor.

Börjar nog med skorna.

Pillerchef

Ansvarar för att jobbets förstahjälpenlåda är uppdaterad.

Det är sällan jag behöver skaffa ny blodstopparutrustning eller gasbinda. Värktabletter däremot, det knapras friskt här.

Insåg att det är rätt tidsödande att springa till Apoteket i tid och otid så igår körde jag storhandling och har nu ett rätt omfattande lager i min skrivbordslåda.

Logistik-, miljö-, och stordriftstänk; jag kan vara den bästa pillerchefen ever!?

Ny karriär?

Igår var jag med i en rättspsykologisk studie.

Mitt uppdrag var att gå till en bokhandel i närheten och stjäla en bok.

När jag kom tillbaka, med boken i väskan, blev jag förhörd av "polis" som misstänkt för stölden.

Ordern var att inte erkänna brott.

Spännande, men rätt skrämmande, att promenera in i en bokhandel, strosa runt en stund, smuggla ner en bok i väskan och gå därifrån.

Det som slår mig är hur bra jag var på att stjäla. Var lite nervös strax innan men planerade noga på vägen dit hur jag skulle lägga upp det och följde min plan till punkt och pricka. Hade fått se en karta över butiken och visste exakt var boken i fråga fanns. Öppnade väskan i förväg, så att det skulle gå snabbt att få ner boken, och spanade efter ett bra tillfälle när butiksinnehavaren var upptagen med annat. Själva stölden gick vansinnigt smidigt..

Och i polisförhöret var jag iskall och kunde till och med svara lugnt på frågan om hur jag förklarar att jag stod böjd vid den aktuella boken. -Jo, det var ju där barnböckerna var och jag tittade efter julklappar.. Jag är en ulv i fårakläder ;-).

Fick en biobiljett för besväret. Och en ganska obehaglig insikt om att jag verkar vara helt skrupelfri.

Dolt nummer

Konstigt det där med hur ens livsupplevelser präglar hur man reagerar på saker. Så fort jag har ett missat samtal från dolt nummer utgår jag ifrån att det är ett sjukhus som vill komma i kontakt med mig på grund av att farmor är sjuk.

Och visst, jag hade rätt på ett plan imorse. Det var ett sjukhus. Men det handlade inte om farmor, det handlade om att de vill träffa mig för en intervju till ett intressant jobb jag sökt.

Så ikväll ska jag leta i källaren efter mina betyg och gå igenom några tänkbara intervjufrågor. Vad driver mig? Vad är mina starka och svaga sidor? Vad har jag för erfarenhet av förändringsarbete? Vilka är mina ledaregenskaper?

Spännande!

Lika som bär?

Fortsätter på vuxentemat och inser hur lik jag är mina föräldrar. Lite skrämmande att erkänna, men inte mindre sant för det.

Det räcker att titta mig i spegeln för att inse att min pappa aldrig hade kunnat svära sig fri från mig. Eller på bilder på farmor som ung; undrar jag någon gång hur jag kommer att se ut om jag blir 80 så räcker det med en titt på henne. Morsans rumpa har jag kanske inte ärvt, men jag lever med två kopior av hennes fötter. Och med pappas lite fyrkantiga kropp, som kan tränas upp till otroligt muskulös om jag ger mig fan på det. Och som blir brun av en snabbtitt på solen.

Utseendet är en grej, men även till sättet är det slående.

Administrationssinnet har jag ärvt. Har exakt samma titel som mamma och vi har dessutom samma arbetsgivare och väldigt liknande arbetsuppgifter.

Jag är rätt kass på att spara pengar, det har jag efter pappa. Det är mycket roligare att shoppa än att spara..

Har väl inte ärvt pappas enorma händighet, men anser mig ändå vara rätt händig. Eller, jag klarar det mesta efter lite instruktioner, även om det inte blir lika bra som när proffsen gör det. Men jag kan skruva ihop möbler, tapetsera, måla, skruva, spika och byta däck/filter/lampor och olja på bilen.

Jag vägrar att slänga mat. In absurdum; fryser in gräddslattar och kokar äpplemos på halvruttna äpplen för det är ju slöseri annars. Mamma gör exakt likadant, något som irriterade mig kraftigt när jag bodde hemma och blev överöst med halvfyllda fryspåsar när jag öppnade frysen.

Hmm, vad var det som fick mig att tänka på detta just idag?

Betalade räkningar och kom på mig själv med att riva de betalda räkningarna i minibitar innan jag slängde dem. Så gjorde alltid pappa, något jag tyckte var högst märkligt som tonåring.

Och så läser jag om gener. Och om arv. Och om sambandet mellan arv och miljö. Och om epigenetik, ett av de mest spännande forskningsområden jag hört om.

Man blir som man präglas, med utgångspunkt i de gener man har. Och om de senaste forskningsrönen stämmer så blir man också som sina förfäder var och påverkas av deras livsupplevelser, genom att generna kan omkodas av miljöfaktorer. Sätter ett helt annat perspektiv på släktforskning..

Poäng

Idag har jag håvat in vansinnigt många vuxenpoäng:

* Åt hemlagad kålpudding till lunch.

* Uttalade mig om diarieföring på ett möte imorse och förvånade mig själv med hur insatt jag är i frågan.

* Samlade ihop alla gamla matlådor för att ta med dem hem.

* Kom ihåg att ta med biblioteksböckerna imorse och tänker lämna tillbaka dem i eftermiddag. Inga förseningsavgifter här inte.

* Läste en utredning om "hur många direkt underställda en chef kan ha", innan jag skrev om det i min egen utredning; nu har jag en källhänvisning vilket känns duktigt och vuxet.

* Inser att det är vuxet bara att ha som arbetsuppgift att göra utredningar.

* Har tagit ledigt på fredag för att åka till...Ullared. För det är ju så käckt att köpa julklappar där. Och att fylla på förrådet med tvättmedel.

Skulle behöva motverka detta en aning; någon som är på idén att bli gräsligt full på alldeles för dyra drinkar ikväll och kan tänka sig att gå direkt till jobbet från krogen imorgon bitti?

Nja, nej. Jag ska ju handla åt farmor ikväll. Och träna. Och så har jag ett viktigt möte imorgon bitti, som jag behöver vara pigg inför.

Bara att inse; those days are gone..

Halvmilsmålet

Har inte varit ute och sprungit på länge, det är säkert en månad sen sist.

Det är som att jag blir rädd för det, när jag inte gör det regelbundet. Vet inte riktigt vad jag är rädd för; kanske inbillar jag mig att jag ska tappa andan och ramla ner och dö i spåret?

Nej, det handlar nog mest om lathet. Eller bekvämlighet snarare; det är varmare, tryggare och mer ordningställt på gymmet. Någon har satt ihop ett träningsprogram och det är bara att infinna sig.

Men plötsligt händer det. I lördags natt drömde jag att jag sprang. Det var enkelt och skönt och jag sprang länge och väl och njöt av det. Vaknade med ett enormt sug efter att springa.

Så igår eftermiddag snörade jag på mig skorna och gav mig ut i höstsolen. Det var inte lika enkelt som i drömmen men nästan, åtminstone långt ifrån andnöd. Strax över 5 kilometer blev det och jag klockade mig på 37 minuter.

Nu filurar jag över hur jag ska få mig själv till att ge mig ut i spåret lite oftare. Går det att programmera sina drömmar så vill jag drömma lördagsdrömmen regelbundet..!

Sötis!

Chokladpralinen har varit i Budapest en vecka och landade brun och fin hos mig igår kväll. Överraskade med en jättefin present, som innehöll en vätska som ska göra mig mer magnetisk än jag redan är ;-). Att han hade koll på att rosa paket attraherar mig är ett stort plus i kanten. Och att han knäckte några banor i Mario Galaxy 2 som jag kämpat länge med, vissa har fallenhet för TV-spel, andra inte..

Arbetsskada

Igår slickade jag igen 500 kuvert med inbjudningar som skulle iväg. Två timmar senare började en extrem spänningshuvudvärk att sprida sig i mig, en huvudvärk som fortfarande finns kvar vid ena tinningen, och leder till att jag blundar med vänsterögat och ser rätt mongo ut.

Jag VET att det finns en sån där kuvertfuktare som man kan använda för att slippa slicka, men det tar tre gånger så lång tid och jag gillar effektivitet. Och har noll tålamod, som alla som följer min blogg vet vid det här laget.

Kommer osökt att tänka på när George Costanza i Seinfeld skulle gifta sig och hans blivande fru slickade igen kuverten till inbjudningarna. Det visade sig att kuvertklistret var giftigt och hon dog.

Förhoppningsvis överlever jag min klisterchock men jag funderar på att lämna in en anmälan om arbetsskada så att jag kan få lite försäkringspengar som plåster på såren. Eller massage för huvudet kanske.

Och eftersom jag ska ut och dricka öl ikväll kan jag inte äta värktabletter, det gäller att prioritera..

Självförtroende och självkänsla

Så länge jag kan minnas har jag haft ett bra självförtroende och trott på mig själv när det gäller att prestera. Det finns inte mycket jag inte tror mig kunna klara av; i skolan, på jobbet och i sociala sammanhang. Går det inte superbra tar jag nya tag; pluggar lite till, jobbar lite hårdare eller tar på mig något annat projekt som stärker mitt självförtroende när jag ror iland det.

Däremot har min självkänsla ofta varit riktigt usel; har haft väldigt svårt att tycka att jag är värd något genom att bara vara, utan att prestera ett dugg. Min självkänsla har byggt på prestationer och jag har inte vågat vara bara jag; visa både min svaga och starka sidor och tycka mig duga trots allt som eventuellt är "fel".

Så allting blir projekt för mig. Eftersom jag vet att jag kan prestera sätter jag upp prestationsmål för mig själv. På alla plan.

Nu senast vikten då. Jag satte ett mål; minus 30 kilo före 30-årsdagen. Det fixade jag. Sen satte jag ett nytt mål; minus 40 kilo före sommaren. Jag landade på minus 38. Och där har jag fastnat. Oavsett vad jag gör så är vikten där den är. Envis som en åsna.

Och min vana trogen blir jag arg på mig själv och tycker mig vara en usel människa utan karaktär, som inte kan bränna bort de där sista kilona överflödigt fett som jag anser att jag bär på.

Men ikväll på träningen hade jag ett härligt "självkänslemoment". Brukar undvika att titta mig i spegeln när jag tränar; för att slippa se den där hemska kroppen... Istället fäster jag blicken på något annat eller ställer mig så att jag inte kan se mig i spegeln. Men nu gjorde jag det; ställde mig längst fram och tittade på min spegelbild under hela passet . Tvingade mig själv att fortsätta, trots att första känslan var att titta bort. Men så plötsligt insåg jag vad jag faktiskt tänkte om mig själv; -Fan vad snygg du är, det är precis såhär du ska se ut. Din kropp är byggd för att vara exakt sådan här. Om någon inte skulle gilla din kropp är det deras problem. För jag gillar den. Och det är det som är viktigt.

Det var jävligt skönt att känna så och kan jag överföra det på resten av mitt liv hade det varit helt fantastiskt. Så slipper jag vara slav under andras bekräftelse, om inte annat är det förbannat jobbigt att gå runt och söka sådan.

För alla kan inte älska mig. Men JAG kan älska mig och det måste vara det viktigaste. Då kan ingen annan rubba min självbild och jag kan fortsätta vara snäll mot mig själv och vägra återgå till att missbruka min kropp som något slags försvar mot sånt som är jobbigt.

Ett litet steg på vägen, men jag är otroligt stolt över mig ikväll!

I en analog värld?

Ibland undrar jag hur det var möjligt att leva i en värld utan datorer. Eller utan internet snarare. Var säkert rätt lugnt och skönt och är kanske en av anledningarna till mångas stillasittande liv, isolering och bristande initiativförmåga. Och ständig uppkoppling kan nog ta kål på även den lugnastes stresströskel.

Men som informationskanal är det svårtoppat. Hyllmeter med gröna lexikon kommer inte i närheten av den aldrig sinande informationsplats som internet är.

Jag tittar på filmklipp om hjärnan på Youtube, spelar hjärnanatomispel på skolors webbplatser, wikipediar svåra begrepp och översätter ord jag inte förstår genom google translate.

Har alltid sagt att min målsättning med livet är att bli riktigt nördig inom något område. Hjärnan kan bli grejen, så känns det nu iallafall.

Vad jag kämpar hårdast mot i min ambition att nå nördighetsmålet är min rastlöshet; min totala oförmåga att koncentrera mig tillräckligt hårt på en sak och inte distraheras av resten av livet. För det är ju så kul att leva..

Och det får jag kämpa mot även på internet; att inte bli distraherad av allt annat när jag ska koncentrera mig på det jag sysslar med.

Kämpar vidare, nu en film om hypofysens funktion ;-)

Nära nu

De sista skälvande dagarna av något som med lite god vilja kan kallas höst är här. Senhöst.

Gaisskrapan kom fram imorse och jag fick ihop tillräckligt med frost för att kunna krama en liten, liten snöboll som jag kastade mot en vägg i ett kort ögonblick av barnslig upprymdhet.

En stor längtan efter att susa fram på en snowracer, efter att kasta mig ut i en slalombacke och efter att dricka varm choklad i en snödriva spred sig under resan till jobbet. Längtan efter att ta på mig en varm stickad mössa, gosa in mig bakom en stor färgglad halsduk och promenera längs ett fruset hav. Tända ljus i hela lägenheten, burra in mig under duntäcket i soffan efter promenaden och njuta av att tina i lugn och ro.

Om den kommande vintern blir något som förra årets ska jag se till att tillfredsställa alla de där längtningarna.

Kom vinter, kom!

Krämfeeling

Vaknade imorse med ett enormt sug efter en skön kräm till mina händer, så dagens lunchpromenad resulterade i ett Bodybutter med mangolukt. Säger sig innehålla "kungliga örter", och vad det är har jag ingen aning om. Fast det spelar väl ingen större roll när jag doftar mango och har mjuka händer?

För händer tar en del stryk under närapå minusgradiga cykelturer hem från sena kvällsföreläsningar. Och av tidiga, fuktiga morgoncyklingar över dimmiga hisingsbroar. Spårvagnssäsongen är nära, men jag tänker hålla ut så länge det går. 15 oktober förra året, det kan jag klå lätt nu när jag har en fet kräm..

Ljuskväll

Ljus, ljus, ljus i en väldigt vacker stad. Krispigt kallt i luften och en lite trolsk stämning över alltihop.

Mysigt sällskap, grekmat och ett glas rött för att skåla ut helgen.

Lights in Alingsås.

Skön söndag!

Taggad..!

Efter två timmar på gymmet, långdusch och god lunch är jag superladdad för Gökboet och kommer ge Mags och de andra en rejäl match i 30-årsfighten..! Tydligen har hon sprungit, gjort situps och grejer hela veckan för att vara i form, men vi får väl se vem som är starkast till slut..

Efter Gökboet blir det middag, vin och mys. Våra favoritkockar från Käringön står för maten, som därför inte kan bli annat än god!

Härlig lördag!

Bara njuta?

Det bästa med att plugga psykologi (och säkert därför jag dragit mig ditåt) är att det ger mig en större förståelse för mitt eget beteende. Hur jag agerar och hur jag tänker får teoretiska förklaringar. Och så funkar jag; behöver en teoretisk förklaring för att ta till mig information på djupet.

Människor löper olika stor risk att drabbas av depression och andra psykiska sjukdomar och det står i direkt proportion till hur sårbar man är som person. Och så är det i viss mån genetiskt betingat, även om den korrelationen inte är så hög som man kanske kan tro.

Men hur sårbar man än är och vilka gener man än har i bagaget krävs det en utlösande faktor för att sätta igång sjukdomen. En "stressator". Skilsmässa, att någon man älskar dör eller blir sjuk, stress på jobbet, att plötsligt bli av med jobbet eller något annat som skakar en i grunden är en stressator.

Efteråt, när man tillfrisknar från den akuta fasen är det lätt att tro att allt är lugnt och att det bara är att gå tillbaka till ett normalt tempo och att man klarar allt man klarade innan man blev sjuk.

Så är det inte. I de allra flesta fall är man permanent mer stresskänslig än tidigare, vill man kan man likna det vid allergi; allergisk mot stress..

Och det kanske inte är hela världen att vara lite allergisk mot stress, om man lyckas undvika stressorerna eller bli mindre känslig mot dem. I allmänhet handlar det om att vara snällare mot sig själv; vara noga med mat, motion, jobbtempo och andra stressfaktorer i livet.

Det var genom att få ordning på det där som jag lyckades komma tillbaka till ett normalt liv, där jag fungerar som jag gjorde förr. Eller, jag fungerar nog till och med bättre nu än då, för jag har aldrig tidigare haft riktigt så stor koll på allt detta samtidigt innan.

Men inte ens jag är perfekt ;-). Ibland bränner jag på och glömmer totalt av min överkänslighet. Jag tycker om att jobba hårt och när jag väl kommer igång går det inte att få stopp på mig. Envishet kallar min chef det, jag lutar åt att hon har rätt.

Nu har tempot varit sådär högt ett tag, jag har levererat i rasande fart på alla plan i mitt liv under rätt lång tid.

Så det var dags att bryta. Idag blev det en semesterdag och jag har njutit av att vara ledig med avstängd telefon och utan en massa människor runt mig. Lite plugg, svamptorkning i ugnen, inköp av två nya orchidéer och soffhäng; precis vad jag behövde för att komma tillbaka.

Är glad att jag lyssnade på en klok väns råd igår; du om någon måste tänka på dig själv ibland och bara njuta. Ikväll blir det ännu mer av den varan och jag ska ladda hårt inför att klå Mags på Gökboet imorgon.

Vila sig i form. På alla plan..!

Back on track

När jag vaknade på landet igår morse kände jag mig lugn, trygg och nöjd. Med livet i allmänhet och vackra drivvedshyllor i synnerhet.

Från ytterlighet till ytterlighet; förra veckan sur och arg, nu glad och tillfreds.

Glädjerecept:

- Har hittat glädjen i att plugga hjärnans anatomi och en superspännande värld har öppnat sig. Nu läser jag för att det är kul och vägrar se det som ett måste. Förmodligen nyckeln till framgång i livet; att styras av lusten och inte ställa en massa krav på sig själv?

- Vägrar umgås med idioter..

- Äter mer chokladpraliner. På alla plan.

- Har svamp på tork till höstens grytor; trattkantareller och björksopp på en tidning i källaren.

- Har kilovis med äpplen på köksbänken som ska förvandlas till äpplemos i veckan; julen är räddad!

Förbudssverige

Det är ju jättebra att Göteborgs stad har uppmärksammat att inte alla som besöker deras badhus kan svenska och att de därför informerar även på engelska.

Det intressanta är att det inte verkar vara så viktigt att berätta för de utländska gästerna att golvet kan bli halt när det är blött. Så länge de tar med sig sina grejer när de går är det okej att de ramlar på blöta klinkersplattor.

Hot: att få sitt hänglås uppklippt. Alltid härligt med maktbefogenheter ;-)

Parmesan/Vitlök

Blir grillning i helgen så jag surfade runt lite efter inspiration. Tydligen har jag missat att det finns en ny créme fraiche; med parmesan- och vitlökssmak. Hmm, jag börjar nog bli gammal; hänger inte med i nyhetssvängarna längre..

Låter hur smaskigt som helst, så den får det bli. Kyckling och ugnsrotfrukter till det tror jag starkt på.

Nu blev jag hungrig igen, tots att jag precis svullat i mig två skålar svampsoppa..!

(Och ja, jag ÄR en planeringsgalning, VET att det är tisdag idag.. Men det är ingenting jämfört med hur jag blir när jag ska iväg på något viktigt tidigt på morgonen; alarmet på typ 4 om jag ska iväg 7. Överstressad är förnamnet..)

Slutsurat

När jag vaknade imorse var jag riktigt sur. Eftersom jag sällan känner mig sur var det läge att vila en stund och fundera över orsaken till surheten. Så det blev en timmes flextid och ett långt bad.

Identifierade flera surhetsanledningar:

Jag dejtar en idiot. Arrogantare och mer självcentrerad människa får man leta efter. Att vara sur på honom är bortkastad tid, jag är sur på mig själv för att jag går med på att träffa honom om och om igen.

Jag är galet trött på en kollega, som inte kan göra annat än att klaga på grejer men aldrig gör något själv, andra ska serva henne. Värst är det på konferens; kudden är dålig, tidsschemat brister, vi äter för sent (vilket leder till att hon får ont i magen) och så vidare i all oändlighet. Att vara sur på henne är väl också bortkastad tid men jag blir sur på mig själv för att jag tillåter henne att påverka mig.

Och så har jag stela ben. Gick 1,5 mil i kuperad terräng igår och har lår som två timmerstockar.

Ikväll ska jag tenta på hjärnan och är sur på mig själv för att jag inte har pluggat.

Sent omsider kom jag till jobbet. Fick en kram och en flaska vin.

Det räckte för att skifta humör. Nu är jag glad igen.

För idioten kan hitta någon annan att dejta. Jag är värd bättre än så, oavsett om han är arrogant för att han är nervös eller inte. Så kan jag ägna min uppmärksamhet åt någon som får mig glad istället för tvärtom.

Och min kollega kan ha sin bittra livsinställning för sig själv, det är hennes förlust av ett skönt och avslappnat liv. Jag är glad över att jag tycker att relationer är viktigare än saker och lovar att aldrig bittra över att allt inte är perfekt jämt. Herregud; jag HAR ett jobb. Punkt nummer ett, sen behövs det egentligen inte fler punkter. Bonus; jag får bo på hotell, äta gott, spaa, umgås med härliga kollegor och mysa massor flera gånger om året. Vad är en lite för mjuk kudde i relation till det?

Och jag mår bra efter timmarna i skogen, trots stela ben. Herregud; jag KAN gå 1,5 mil utan problem, vilket betyder att jag är rätt vältränad.

Och jag har en snabb hjärna. Pluggade på spårvagnen imorse och har redan hajat det mesta. Lär lätt hinna läsa in resten under timmen mellan jobb och skola ikväll. Och flexar jag lite i eftermiddag också kommer jag att kunna allt ikväll. Och förresten; det finns omtentor men inga omfester..

Så mycket en kram och en flaska vin kan göra. Och ett sms från min mysigaste chokladpralin, som inte är ett dugg arrogant ;-)

Redo

Med lite onsdagsmys i bagaget känner jag mig lugn och redo för två intensiva dagar.

Håller tummarna för att allt klaffar som jag tänkt mig och för att vädret är på vår sida. Femkamp i ösregn känns sådär, men det kan ju i och för sig vara kul det oxå; minglet efteråt blir definitivt roligare med mascara under ögonen. För så ser man ju sällan sina kollegor ;-).

Tänker mat, mat, mat, vin och partaj. Och lite konferens däremellan förstås..

Konferens

Imorgon ska jobbet iväg på tvådagarskonferens i skärgården.

Programmet är klart. Gruppindelningen är färdig. Allt material är utskrivet och sorterat. PowerPointpresentationerna är granskade och förberedda på en sticka. Kameran är laddad. Konferensanläggningen har fått listan över deltagare och matalleriger. Alla deltagare har fått material att läsa in sig på via mail.

Jag har stressmage.

Nu cyklar jag hem, packar och ägnar kvällen åt mys. För visst går det att mysa även om det inte är fredag?

Kompisar från förr

En klasskompis från lågstadiet är med i "Halv åtta hos mig" denna veckan. Såg henne i taxin med poängskylt nyss och blev nyfiken på gårdagens program, där hon bjuder på middag. Tv4 play..

Då och nu

När jag gick i högstadiet var trenden i stadsdelen tydlig; det var inne att vara rasist. Eller ja, det var inne att vara kommunist också; så slutsatsen är väl att det var inne att vara idealist och radikal, för hur sexigt känns det att vara mainstream som tonåring?

I de kretsar där jag umgicks var rasistspåret tydligt. Man skulle ha bomberjacka, lyssna på Ultima Thule (eller hårdare dito) och tycka att Sverige skulle stänga sina gränser för invandring och att de som redan kommit hit skulle skickas ut så snabbt som möjligt. Trenden var skinnskalle, eller nynazist om man hellre vill.

Hösten 1994 var det val i Sverige. Det var första gången jag hörde ordet Sverigedemokraterna. Partiet blev stort i vårt skolval, i riksdagsvalet fick de 14000 röster och var inte i närheten av några mandat. Resultatet från skolans val gjorde skolledningen rädd och arg, och de fördömde dessa åsikter högt och tydligt. Men utan att ta debatten med de som sympatiserade med SD.

1994 var jag 14 år och vansinnigt kär i en av de mest övertygade Sverigedemokraterna i skolan. Jag var själv övertygad vänsterideolog men föll som en fura. Vi låg i hans säng på kvällarna och diskuterade demokrati och diktatur, den eventuella skillnaden mellan invandrare och svenskar och Sveriges integrationspolitik i stort. Vi åkte runt på våra moppar; han i sin bomberjacka och kängor med stålhätta, jag i röd dunjacka och Filaskor. Och så hånglade vi förstås. Jag har nog aldrig varit så kär som då. Förmodligen för att det var första gången jag kände kärlek så starkt, första gången jag kände ett näst intill fysiskt beroende av en annan människa. Och så blev det säkert dubbelt så starkt för att det var ouppnåeligt.

Det funkade ett tag. Men inte särskilt länge. För även om vi hånglade i lönndom på rätt många fester även efteråt så är övertygade vänsterideologer sällan ihop med nynazister. Eller tvärtom.

Det var längesen sist, men igår tänkte jag på honom. Undrade om han fortfarande är Sverigedemokrat. Killarna jag såg på TV igår, företrädarna för dagens Sverigedemokrater, är för mig samma killar som skinnskallarna från 1994. Som inte tänkte om. Som har bytt bomberjackan mot svart kostym och slips, men som fortfarande anser att invandringen är roten till det som inte funkar i det svenska samhället. De är inte längre bara arga killar i förorten. Nu sitter snart 20 av dem i riksdagen.

Företrädare för etablissemanget är rädda, arga och fördömer SD:s åsikter högt och tydligt. Men ingen vill ta debatten, precis som då.

Frågan är om man kan tiga ihjäl en protest, eller om missnöjet och ilskan bara växer sig starkare av tystnad? Och dessutom; vad är en demokrati värd om 6 % av de röstandes röster inte räknas?

Musik

Får frågan ibland vilken sorts musik jag gillar och tycker att det är supersvårt att svara på.

Vill bara svara: "- jag gillar musik", men ofta vill frågeställaren att jag preciserar mig lite mer än så.

Fast det ÄR ju så; jag gillar musik. Jag tycker om att det spelas musik i min närhet. Jag blir glad av musik. Jag tröstar mig med musik. Jag tänker med musik. Och jag gillar i stort sett all musik. Dansband undantaget kanske men visst, några gamla dansbandsklassiker kan jag väl sjunga med till om det kniper ;-). Musik jag aldrig har hört förut gillar jag, blir glad när jag hör något nytt och tycker om det. Men jag kan oxå lyssna på samma låt om och om igen om jag gillar den.

Så mina playlists på Spotify innehåller en salig blandning och det brukar bli ganska kul när jag väljer "Shuffle play".

Just nu blir det mest:

* Robyn
* Katie Melua
* Melissa Horn
* Volbeat
* Sahara Hotnights
* The Donnas
* Annika Norlin
* The Bear Quartet
* Lady Gaga
* Sex pistols
* Daughtry
* September

Så vad ska jag svara? Jag gillar musik. Jag blir glad om du sätter på något. Punkt.

Tjuvlyssnat

Två tjuvlyssningar från min gårdag:

I korridoren på sjukhuset, två sjuksköterskor som står och pratar:
- Hade vi tänkt att han skulle dö så snabbt?

På spårvagnen om fenomenet sambofetma:
- Som singel går man ju runt med en jämn ångestnivå som håller en i form..

Fram och tillbaks..

Min farmor är som en kameleont. Ena dagen ser hon dödssjuk ut. Andra dagen är hon pigg som en nötkärna.

Skulle säga att hon lagom till vårdsamtalet idag var piggare än jag.

Så hon är på väg hem.

Jag är på väg till möte, träning och fika på stan.

Vi har det bra båda två ;-).

Två första..

För första gången i livet idag:

* En timmes träning med personlig tränare i morse. Surralistisk känsla, men det var kul. Och nyttigt.

* Första redovisningen och inlämningen i psykologikursen ikväll. Har kämpat med en artikelgranskning hela helgen. Spännande att se om jag har fattat grejen.

Snart, snart är jag nog värd bootsen på bilden. Varje gång jag går förbi butiken dreglar jag. Men de är dyra. Fast om jag fixar träningsschemat och håvar in mina första psykologihögskolepoäng är jag lätt värd dem.

Motivation..

Tiden går?

Var hos farmor på sjukhuset idag; hon ramlade hemma i veckan och läkarna misstänker att det var en stroke igen. Ibland orkar jag inte allt, så syrran har varit hos henne i veckan. Men idag kom jag iväg.

När vi kom in i rummet sov hon. Då slog det mig hur gammal hon ser ut. När hon låg där med öppen mun helt avslappnad såg hon ut som en gammal tant.

Någon annan skulle säkert undra om jag är knäpp; såklart är hon en gammal tant. Det har hon varit länge nu.

Men jag ser inte farmor så. För mig är hon samma kvinna som hon var när jag var liten, och när jag föddes hade hon inte ens fyllt 50. Jag var 15 när farmor gick i pension och då är man ju fortfarande näst intill en ungdom ;-)?

Så ser jag henne. Så det var nästan en chock att se hur mycket hon har åldrats. Hur bräcklig hon ser ut i sin sjukhusrock och hur mycket hon har magrat. Att se alla blåmärken i ansiktet och på armarna.

Att vara närmast anhörig till någon som åldras och behöver mer och mer hjälp är svårt. Hon är ju helt klar i huvudet och behöver samma sak som andra vuxna; ett eget hem, bestämmanderätt över sitt eget liv, stimulans, vänner, kärlek. Mitt hjärta kan inte ens tänka tanken vårdhem. Min hjärna har nämnt det ett flertal gånger.

Vårdplaneringssamtal på onsdag. Kanske kan någon annan tänka tanken högt, så att jag slipper?

Lilla farmor. Du tog hand om mig. Jag tar hand om dig. Det är tidens gång..

Trettiotalet ringde; de vill ha tillbaka sin människosyn..

Till vänster en bild som cirkulerar på bloggar jag läser och på Facebook. Är det ett skämt så är det inte roligt. Är det på allvar är det värre. Tar mig tillbaka till mitten av juli och en plats som fick mig att må riktigt, riktigt illa.

Hmm, nej. Jag röstar inte blått. Hur lockande det än kan kännas med lägre inkomstskatt och fastighetsskatt. Och med kortare köer i privat sjukvård, som jag skulle ha råd att betala för. Men jag väljer inte politik utifrån vad som gynnar mig själv mest för stunden. Det är en ideologisk fråga; hur vill jag att samhället ska se ut?

Stolt som en tupp

Jag gjorde det!!

Eller VI gjorde det förstås. Tog oss i mål. Och kom inte sist.

Kapade mitt tidigare rekord med mer än en minut. Men så hade jag blodsmak i munnen när jag gick i mål också.

Fast vad är lite blodsmak jämfört med bedriften jag precis har gjort?

Sprungit ett lopp. Lika snabbt som de andra tjejerna. Faktiskt snabbare än min kollega som tränat med PT det senaste halvåret. Jag är min egen.

Hade någon sagt det till mig för 1,5 år sen hade jag ansett personen vara psykiskt instabil.

Är lätt värd bragdguldet skulle jag säga!

Fast inser att jag får nöja mig med medaljen som alla fick. Och bratwursten med västkustsallad, som i hälsans tecken serverades efter loppet. Med chips till efterrätt. Och öl som måltidsdryck.

Ångest..

Kom plötsligt ihåg vad jag tyckte var det värsta med att läsa på universitetet.

Att alla andra var så förbannat pålästa, vältaliga och snabbtänkta.

Hur jag ofta kände mig som en åhörare i ett sammanhang där jag inte alls hörde hemma.

Som en idiot från landet som kommit in genom någon kvotintagning för personer med lägre IQ.

Men det man inte har i huvudet får man ha i benen; om några timmar springer jag min sträcka av Lindholmenstaffetten snabbare än vinden..

Body talk pt 2

Äntligen!

Robyn i örat gör mig inspirerad och jag jobbar minst dubbelt så bra.

Äh, jag behöver nog inte försvara att jag lyssnar på musik på jobbet. Chefen frågade nyss om jag kunde ge henne en invite till Spotify..

Baddag

Eftersom jag varit lite dålig på att uppfylla min plikt som gudmor; att ansvara för Vilmers kristna fostran, kom brorsan på att jag istället kan få ansvara för hans badfostran. Det borde jag vara bättre på. Och så behöver jag få nya badkompisar, mina gamla är hormonstinna tonåringar som numera tycker att det är för kallt i vattnet (mesar).

Så igår började lillkillens badfostran med en eftermiddag på Lundbybadet. Faster tyckte det var mysigt och tror att Vilmer gillade det också, även om det nog kommer att ta lite tid innan han är helt bekväm med badandet. Igår var det mest plaskbassängen som gällde, men jag fick i honom en stund i den stora bassängen efter att ha lockat med en rolig bil i frigolit som han fick åka på. Så det går långsamt framåt, även om det roligaste var att blåsa ut vissnande maskrosor på vägen hem. Det bästa med barn; det är omöjligt att stressa när de är med. Lika bra att släppa tankarna på alla måsten och bara slänga sig ner i gräset och blåsa maskrosor.

Och så fick jag lasagne och chokladkaka när jag lämnade tillbaka Vilmer, bra bonus. Och fick se det läckra köket, som jag bara är aningens avundsjuk på ;-).

Genus

Gårdagens föreläsning handlade om genus. Genusperspektiv i psykologiforskningen. Ett lite eftersatt område, som inom de flesta forskningsdiscipliner. Nyttigt att tvingas "bråka" med sina tankar och ta på sig genusglasögon när man läser litteratur. Är alltför lätt att bortse från det perspektivet och man riskerar att missa många viktiga slutsatser om hur människor funkar. För vi är ju människor, inte bara ett kön?

Blev glad när jag gick på dass i pausen. Krok för väskan är ett bra genustänk. Eller helt enkelt bra i största allmänhet; vem vill lägga sina grejer på ett sketet dassgolv?

Nästa grej som behövs är extra utrymme bredvid förarsätet i bilen, där väskan får plats. Jag vill inte ha min väska i baksätet om jag har sällskap i bilen. Genusperspektiv i fordonsindustrin kan bli en intressant nöt att knäcka.

Provspringning

Efter morgonmötet åkte mitt lag och jag iväg till Lindholmen för att provspringa Lindholmenstaffetten, som vi ska springa på torsdag kväll. Det gick superbra, har aldrig känts så lätt att springa.

Om det nu är ett gott omen att genrep går bra?

Hur som helst; att ta en joggingrunda mitt på dagen är ju hur härligt som helst! Jag brukar annars bara springa på morgnarna, innan frukost. Då är det ruggigt segt att få igång kroppen, nu var det som att kroppen sprang av sig själv. Energi är grejen tror jag?

Innovation?

Igår ville jag bada. OCH plugga. Boken är svintung så jag såg risken med att hålla den i händerna. Blöta böcker är sådär. Så en Ikeahylla fick agera bord.

Måste ju bevisa att jag passar i en innovativ organisation ;-)

Inatt jag drömde..

Vaknade kallsvettig av en läskig dröm.

När jag var sambo kunde jag drömma att han dog och vakna med ett skrik.

Inatt drömde jag att min Iphone försvann.

Jag behöver dejta mer, det är helt tydligt.

!

Det var helt fantastiskt. Ett fyra timmar långt klimax.

Slappnade av och bara njöt.

Oj, vad jag hade saknat det!

Psychology: The Science of Mind and Behavior. Jag tänker lära mig allt.

Tre i en

Hittade påsen med enportionsugnsformarna som jag köpte på Smögen i somras, och fick njuta av köpet för tredje gången. Första gången var när jag köpte dem. Andra gången när jag tittade på dem när jag kom hem. Och så nu då; när jag hittade påsen i bilen. Ibland är det bra att vara glömsk :-).

Påminner mig om att jag har lovat att ha tjejmiddag snart..

Fixat dealen

Förutom att jag fick en god och billig lunch kunde jag dessutom, med min andra kupong, rädda en kollega som glömt plånboken hemma. 29 kronor är billigt för att hjälpa någon och på köpet fick jag härligt lunchsällskap, bra deal!

Fler än vi som hade hittat dealen, det var lång kö utanför Pita, som för övrigt borde fixa sin skylt med alla kulor som rullar in nu när de är mitt i mediahypen..

P.S. Till Maggan; ser du att det är ett av dina högstadieragg som äger Pita? Kanske skulle ha gift dig med honom istället? Nej, det är nog bättre med en elektriker ;-). D.S.

Billig lunch

Genom Let´s deal fixade jag billigare lunch på ett av mina favoritlunchställen; 29 kronor för en Wrap är som hittat. Så jag köpte två kuponger..

Snart lunch. Billig lunch!

Ett under

Mitt jobb kan sammanfattas med att jag finns där när det strular.

Min kollega hade problem med sin semesterrapportering och jag hjälpte förstås till med att räkna och greja så att det skulle bli rätt. Men det kändes fel. Så jag tänkte förekomma löneavdelningen med att flagga för att det är fel, så att de inte sitter med det och blir irriterade sen mitt i lönekörningen, när deras liv är som stressigast.

Vår lönehandläggare återkom dagen efter med ett mail, som jag inte kan låta bli att känna lite stolthet över:

Ämne: Du är ett under

Hej, har kollat på hennes rapportering nu och allt ser bra ut. Ni har tömt hennes semestersaldo och alla poster ligger på rätt lönearter. Imponerad är jag måste jag säga!!!

Nu ska undret cykla och träna. På måndagseftermiddagar hjälper jag inte till med någonting. Då kör jag Step. Dubbelpass.

Skruvgeni

Fyller två och ett halvt om en månad.

Tycker inte om att somna utan nappen.

Håller på att lära mig cykla trehjuling.

Pottränar, men blöjor är bra.

Är lite rädd för havet, det är ju kallt och fullt av tång!

Har svårt att sitta still längre stunder.

Men skruva det kan jag!

Arv och miljö säger faster..

Stövellycka

Sommaren är över.

Salta bad, värme och ljumma kvällar är ett minne blott.

Blaj, blaj, vem bryr sig?

När det är höst och det går att klä sig i STÖVLAR igen!?!

Check

Då var det gjort.

Det som ger mig ångest varje år.

Som jag gärna glömmer bort.

Stoppar huvudet i sanden och låtsas som det regnar.

I flera månader.

Tills det inte går att undvika längre.

Jag har bokat besiktningstid.

Appar

Sa till en kompis igår att jag älskar min Iphone. Det är stora ord, men det är sant.

Här på jobbet hävdar jag bestämt att det inte är en leksak utan ett arbetsredskap. Ett sätt för mig att hålla koll på kalender, mail och telefon när jag inte sitter vid datorn.

Och det kanske är sant. En del av sanningen.

Sen kommer apparna in i bilden.

Spotify. Facebook. MakeUp & Hair. Shazam. ToDo. Career Web. Wikipanion. Translator. RunKeeper. Las Tapas. VinVin. Tasteline.

Imorse körde jag RunKeeper när jag cyklade till jobbet. Den mäter sträcka, tid och kaloriförbränning, och ger fina staplar över stigningar i banan. 18 minuter och 45 sekunder tog det att komma hit. Får se om jag kan kapa den tiden lite, men det mesta beror på rödljusen..

Så arbetsredskap eller inte; jag älskar min Iphone :-)

På gott och ont

Har ingen kollega som jag vill slicka i örat. Känns både bra och dåligt på nåt sätt.

Hemjobb

Idag har jag jobbat hemma. Dels för att jag har en lätt stukad fot som behövde vila i högläge och dels för att jag behövde lugn och ro till att jobba med vår verksamhetsbeskrivning. Sitter jag på kontoret blir det ständiga "brandkårsutryckningar", saker som behöver göras pronto.

Baksidan med att jobba hemma är att det är svårt att gå hem. Förutom en kort promenad för att röra lite på foten och för att få mat så har jag jobbat från 7.30 till 23, ögonen är lika svullna som foten vid det här laget. Men jag fick gjort det jag skulle, så det var det värt.

Förutom arbetsro slapp jag sminka mig och kunde jobba i myskläder. Och fick tid att fixa hem alla avsnitt av min nya favoritserie Holocaust (fortsätter i andra världskrigets fotspår efter Östeuropatouren..). Brukar streama det mesta men Holocaust är från 1978 och lite svår att få tag i den vägen.

Nu avsnitt 3 och total bortkoppling av verksamhetsbeskrivningar. Och så behövs spikmattan efter att ha legat på mage i sängen i nästan 15 timmar, inte så bra arbetsmiljötänk där :-).

Efter bröllopet

I en bra relation upphör man aldrig att då och då förvånas av och imponeras av varandra. Det är väl det som gör att det mellan vardagsmåsten och smågnabb ibland kan kännas spännande och pirrigt även efter en lång tid ihop? I min relation händer det fortfarande, även om jag har spenderat mer än trettio år ihop med denna människa. I lördags åt jag musselsoppa. Och drack weissbier till, underbar kombination! Öppnar upp för musselsvullande under somrarna framöver. Om fröken mussla är snäll..

Imponerade på mig själv lite till och lyckades ha en någorlunda intressant diskussion med min tyska bordsgranne, även om tyskengelskasvenska á la mig kanske inte är det vackraste språket som finns. Men jag vet var han bor, vad han gör och vad han har för relation till brudparet och Sverige. Alltid nåt. Och för att dansa bröllopsvals behövs det inga språk :-).

Fick också världens finaste kärleksförklaring i lördags kväll, så fint att jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Att jag skulle vara den perfekta kvinnan; klok, vacker, sexig, rolig, företagssam, spännande och driven är kanske en aning för vackra ord om mig. Men det värmer. För även om iskvinnan inte kan besvara det där så är det en lockande tanke att åka till Vegas och gifta sig med mannen som skulle kunna ge mig ett väldigt härligt liv. Som på ett bräde kan lova att vara mig trogen tills döden skiljer oss åt och att ta hand om mig på alla sätt och vis. För även om jag är trygg med att jag kan ta hand om mig själv så längtar jag ibland efter någon som vill ta hand om mig när jag inte riktigt orkar själv.

Men efter bröllopet är jag rätt nyförälskad i mig själv, så Vegas får klara sig med lördagens brudpar. Håller alla tummar jag kan för att de lyckas spela tillbaka bröllopsfestpengarna med hjälp av vårt bidrag. Satsa allt på rött ;-).

Svamp

Det blev lite svamp till slut. Mest kantareller men också några smörsoppar. Och en fin Karl Johan, grymt god såssvamp!

Sju timmars skogspromenad i kuperad terräng är lite slitsamt men med Helenas ord: - tänk på hur snygga rumpor vi får i bakhuvudet gick det inte att bli trött. Förrän efteråt. Behövde inte sparka mig trött igår kväll, tror att jag somnade en stund innan jag la mig ner..

Snart ska jag stämpla ut från jobbet, ta min väska och åka på helgäventyr. Ikväll blir det Tjörn där jag hoppas på kvällsdopp och lite kantarellplock (får aldrig nog..). Imorgon Grebbestad för bröllopsfest, som även innefattar övernattning och brunch på söndag. Laddad till tusen :-).

Dagens

Svampplockardag - svampplockaroutfit.