Fortsätter på vuxentemat och inser hur lik jag är mina föräldrar. Lite skrämmande att erkänna, men inte mindre sant för det.
Det räcker att titta mig i spegeln för att inse att min pappa aldrig hade kunnat svära sig fri från mig. Eller på bilder på farmor som ung; undrar jag någon gång hur jag kommer att se ut om jag blir 80 så räcker det med en titt på henne. Morsans rumpa har jag kanske inte ärvt, men jag lever med två kopior av hennes fötter. Och med pappas lite fyrkantiga kropp, som kan tränas upp till otroligt muskulös om jag ger mig fan på det. Och som blir brun av en snabbtitt på solen.
Utseendet är en grej, men även till sättet är det slående.
Administrationssinnet har jag ärvt. Har exakt samma titel som mamma och vi har dessutom samma arbetsgivare och väldigt liknande arbetsuppgifter.
Jag är rätt kass på att spara pengar, det har jag efter pappa. Det är mycket roligare att shoppa än att spara..
Har väl inte ärvt pappas enorma händighet, men anser mig ändå vara rätt händig. Eller, jag klarar det mesta efter lite instruktioner, även om det inte blir lika bra som när proffsen gör det. Men jag kan skruva ihop möbler, tapetsera, måla, skruva, spika och byta däck/filter/lampor och olja på bilen.
Jag vägrar att slänga mat. In absurdum; fryser in gräddslattar och kokar äpplemos på halvruttna äpplen för det är ju slöseri annars. Mamma gör exakt likadant, något som irriterade mig kraftigt när jag bodde hemma och blev överöst med halvfyllda fryspåsar när jag öppnade frysen.
Hmm, vad var det som fick mig att tänka på detta just idag?
Betalade räkningar och kom på mig själv med att riva de betalda räkningarna i minibitar innan jag slängde dem. Så gjorde alltid pappa, något jag tyckte var högst märkligt som tonåring.
Och så läser jag om gener. Och om arv. Och om sambandet mellan arv och miljö. Och om epigenetik, ett av de mest spännande forskningsområden jag hört om.
Man blir som man präglas, med utgångspunkt i de gener man har. Och om de senaste forskningsrönen stämmer så blir man också som sina förfäder var och påverkas av deras livsupplevelser, genom att generna kan omkodas av miljöfaktorer. Sätter ett helt annat perspektiv på släktforskning..
Det räcker att titta mig i spegeln för att inse att min pappa aldrig hade kunnat svära sig fri från mig. Eller på bilder på farmor som ung; undrar jag någon gång hur jag kommer att se ut om jag blir 80 så räcker det med en titt på henne. Morsans rumpa har jag kanske inte ärvt, men jag lever med två kopior av hennes fötter. Och med pappas lite fyrkantiga kropp, som kan tränas upp till otroligt muskulös om jag ger mig fan på det. Och som blir brun av en snabbtitt på solen.
Utseendet är en grej, men även till sättet är det slående.
Administrationssinnet har jag ärvt. Har exakt samma titel som mamma och vi har dessutom samma arbetsgivare och väldigt liknande arbetsuppgifter.
Jag är rätt kass på att spara pengar, det har jag efter pappa. Det är mycket roligare att shoppa än att spara..
Har väl inte ärvt pappas enorma händighet, men anser mig ändå vara rätt händig. Eller, jag klarar det mesta efter lite instruktioner, även om det inte blir lika bra som när proffsen gör det. Men jag kan skruva ihop möbler, tapetsera, måla, skruva, spika och byta däck/filter/lampor och olja på bilen.
Jag vägrar att slänga mat. In absurdum; fryser in gräddslattar och kokar äpplemos på halvruttna äpplen för det är ju slöseri annars. Mamma gör exakt likadant, något som irriterade mig kraftigt när jag bodde hemma och blev överöst med halvfyllda fryspåsar när jag öppnade frysen.
Hmm, vad var det som fick mig att tänka på detta just idag?
Betalade räkningar och kom på mig själv med att riva de betalda räkningarna i minibitar innan jag slängde dem. Så gjorde alltid pappa, något jag tyckte var högst märkligt som tonåring.
Och så läser jag om gener. Och om arv. Och om sambandet mellan arv och miljö. Och om epigenetik, ett av de mest spännande forskningsområden jag hört om.
Man blir som man präglas, med utgångspunkt i de gener man har. Och om de senaste forskningsrönen stämmer så blir man också som sina förfäder var och påverkas av deras livsupplevelser, genom att generna kan omkodas av miljöfaktorer. Sätter ett helt annat perspektiv på släktforskning..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar