Att alla andra var så förbannat pålästa, vältaliga och snabbtänkta.
Hur jag ofta kände mig som en åhörare i ett sammanhang där jag inte alls hörde hemma.
Som en idiot från landet som kommit in genom någon kvotintagning för personer med lägre IQ.
Men det man inte har i huvudet får man ha i benen; om några timmar springer jag min sträcka av Lindholmenstaffetten snabbare än vinden..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar