I en bra relation upphör man aldrig att då och då förvånas av och imponeras av varandra. Det är väl det som gör att det mellan vardagsmåsten och smågnabb ibland kan kännas spännande och pirrigt även efter en lång tid ihop? I min relation händer det fortfarande, även om jag har spenderat mer än trettio år ihop med denna människa. I lördags åt jag musselsoppa. Och drack weissbier till, underbar kombination! Öppnar upp för musselsvullande under somrarna framöver. Om fröken mussla är snäll..Imponerade på mig själv lite till och lyckades ha en någorlunda intressant diskussion med min tyska bordsgranne, även om tyskengelskasvenska á la mig kanske inte är det vackraste språket som finns. Men jag vet var han bor, vad han gör och vad han har för relation till brudparet och Sverige. Alltid nåt. Och för att dansa bröllopsvals behövs det inga språk :-).
Fick också världens finaste kärleksförklaring i lördags kväll, så fint att jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Att jag skulle vara den perfekta kvinnan; klok, vacker, sexig, rolig, företagssam, spännande och driven är kanske en aning för vackra ord om mig. Men det värmer. För även om iskvinnan inte kan besvara det där så är det en lockande tanke att åka till Vegas och gifta sig med mannen som skulle kunna ge mig ett väldigt härligt liv. Som på ett bräde kan lova att vara mig trogen tills döden skiljer oss åt och att ta hand om mig på alla sätt och vis. För även om jag är trygg med att jag kan ta hand om mig själv så längtar jag ibland efter någon som vill ta hand om mig när jag inte riktigt orkar själv.
Men efter bröllopet är jag rätt nyförälskad i mig själv, så Vegas får klara sig med lördagens brudpar. Håller alla tummar jag kan för att de lyckas spela tillbaka bröllopsfestpengarna med hjälp av vårt bidrag. Satsa allt på rött ;-).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar