fredag 7 september 2012

Nordiska språk

Okej att jag inte förstår ett ord danska, det har jag vetat länge. Det är så illa att jag knappt förstår riktigt grötig skånska. För några år sen var jag med jobbet på konferens i Århus och förra året var vi på konferens i Köpenhamn. Båda gångerna har jag fattat i stort sett noll av de danska föredragen. Vid middagarna på kvällarna har jag kastat mig ner bredvid min kollega Mikael, vars fru är dansk. Han viskar snällt en översättning i mitt öra när han ser att jag blir som ett frågetecken.
 
Men norska har jag alltid tänkt att jag förstår hyfsat. Förutom nynorsk, vilket blev övertydligt när en kompis dejtade en kille från norra Norge för några år sen och han till slut fick skriva ner namnet på sin son för att jag skulle fatta vad han hette. Men vanlig norska har jag som sagt trott att jag förstår utan problem.
 
Det är inte sant. Igår tränade jag för en instruktör som var norska. Oslonorsk. Undrade flera gånger varför hon skrek "Woody Allen" men kom precis på att hon förmodligen skrek "upp på pallen". Lite mer logiskt eftersom vi hoppade upp och ner på en stepbräda.
 
Tror att jag får byta salsakursen mot en kurs i nordiska språk. Jobba ett år i Oslo och ett i Köpenhamn är en roligare idé, men kanske lite krångligare att genomföra. Får fundera över det. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar