tisdag 9 mars 2010

Murphys lag

Efter ett år av viktminskning släpper inte kroppen längre ifrån sig kilon särskilt snabbt och med jämna mellanrum hamnar jag på viktplatåer. De är extremt tråkiga, jag vill gå ner de 9 kilo jag har kvar NU. Tålamod har en stor förbättringspotential hos mig..

För att inte tappa orken mäter jag mig varje månad och där brukar det ha hänt saker, även om vågen står still. Månadens resultat visade på -1 cm runt vaden, halsen och överarmen, -2 cm runt stussen, under bysten och runt midjan. Så långt allt normalt. Men så mätte jag över bysten. Och DÄR har jag den största minskningen: - 6 cm. SEX centimeter! På EN månad? Med en snabb uträkning betyder det att brösten snart kommer att vara helt väck.

Varför just där? Kunde inte de centimetrarna ha lossnat på magen istället, där det så väl behövs? Kan jag inte få behålla mina bröst? Jag har faktiskt haft en lång relation till dem och är inte alls beredd på att säga hejdå så snabbt..

Jag blir aldrig nöjd. Ännu en sån där sida som kan vara en grym tillgång och en riktigt dålig egenskap på samma gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar